20

nov

Stadsdekor – om att synas i vardagsbruset

Som nybliven delägare till en butikslokal mitt i stan funderar jag för tillfället på hur man ska synas och ”sticka ut” i stadsbruset. Jag har aldrig varit en älskare av svulstiga manövrar utan gillar det vackert sublima med glimten i ögat. Hur ska man då göra? Jag som arbetar efter devisen att färgsättningar ska kännas som en smekning för ögat. Hmm!

I Helsingör fotade jag detta trappsteg i somras. Gillar det verkligen. Mer sånt! Och gärna mindre av skrikiga skyltar som säger samma sak. Har en idé om hur vi lekfullt ska synas i stadsrummet. På ett annorlunda och humoristiskt sätt. Men det behåller jag för mig själv tills det syns på stan. 😉

Önskar alla en härligt färgstark helg. Här väntar pysselafton på söndag med vänner. Funderar på färgtema. Bara jobba i blått och silver, eller nåt…

Jag skulle önska att man arbetade mer med markdekor. Det är så härligt att se budskap och dekor som det är tillåtet att gå på.

Jag skulle önska att man arbetade mer med markdekor. Det är så härligt att se budskap och dekor som det är tillåtet att gå på.

19

nov

Kyrkomålningar

När jag var liten hojtade jag till när familjen körde förbi en kyrka: -Stanna, jag vill titta! Riktigt vad det var som fascinerade mig som åttaåring vet jag inte men det sitter fortfarande i. Idag är det lugnet och skönheten som finns i kyrkorummet som jag älskar. Ofta stannar jag bara för att andas lite frisk luft, få sträcka på benen och för att få lite vackert för ögat som omväxling från motorvägens raka sår i landskapet.

I somras var familjen på väg upp till Dalarna i riktning mot Enköping när jag såg skylten Härkeberga kyrka: -Stanna, jag vill titta! Det är ju en av kyrkomålaren Albertus Pictors mest välbevarade kulturarv. Detta måste jag bara se! Och vilken syn sen. Vilken fröjd för ögat.

VI möttes av en slät enkel kyrkofasad vackert placerad i kulturlandskapet. Väl inne slår prakten och bildrikedomen emot oss som en värsta sortens Hollywoodfilm om jordens undergång. Ni vet en av de där som blivit så vanliga efter det som skedde den 11 september i New York. Nåja, jag fick en sådan association när jag ramlade in i bildskatten.

Albertus Pictor bemålade våra kyrkor från Sörmland upp till Norrbotten med flest jobb i Upplandstrakten. Han var verksam under slutet på 1400-talet och närmare 30 kyrkor smyckades av honom och hans lärljungar . Som en av Sveriges allra största inom svensk konsthistoria har man i Sverige firat att det var 500 år sedan han gick ur tiden.

Ännu återstår programpunkter ur jubileumsårets kalendarium.

Några tips i vardagen:

  • Gör ett avbrott och besök en kyrka
  • Njut av tystnaden, skönheten och historiens vingslag
  • Titta extra på de omsorgsfullt dekorerade utsmyckningar som finns omkring dig
Färg- och mönsterprakt!Tänk att detta har funnits sedan 1400-talet.

Färg- och mönsterprakt!Tänk att detta har funnits sedan 1400-talet.

Ödesmättat.

Ödesmättat.

Omsorgsfullt utsmyckade detaljer på de mest oväntade ställe.

Omsorgsfullt utsmyckade detaljer på de mest oväntade ställe.

15

nov

Kan ett hus ha en själ?

Och vad menas med det i så fall? Jag har alltid utgått ifrån att hus har någon sorts själ, jag har väl aldrig riktigt gått ner på djupet och verkligen formulerat vad jag menat. Det är med vördnad och respekt jag närmar mig en äldre byggnad. Jag kliver försiktigt innanför tröskeln och lyssnar av huset. Jag brukar säga att jag ”läser av” huset. Titta efter spår och letar efter märken som visar på vad som hänt, vilka förändringar som skett och hur årsringarna har byggt på lager av historia. Jag lyssnar av huset. Lägger örat tätt intill och önskar att det vill förtälja mig dess livsöden. Låta mig komma nära. Bli förtrolig.

När jag köpte mitt hus kände jag ett ansvar att förvalta huset.  Inte gå på med ”stora släggan” och förändra på en gång. Ungefär som man närmar sig en ny kärlek. Med nyfikenhet att ta reda på vem det är, med respekt för den andres egenskaper, med vördnad för dennes erfarenheter . När jag lyssnar av hus gör jag på samma sätt. Och precis som med kärlek så byts den första tiden ut mot vardag och då handlar det om att stå emot önskan om att göra om. Önskan om att få det exakt som man vill. Viss ska det vara ok att ge och ta. Men det måste vara på bådas premisser. Om jag ändrar lite på det så kan väl du möta mig med det? Liksom.

Kärleken till hus. Var kommer den ifrån? Såsom andra älskar glass eller tekniska prylar älskar jag hus. Alla sorter. Små lådor, stora vrålåk i lyxförpackning, underjordiska transportfar, torpen i ödebygden, funkishusens raka linjer, jugenthusets slingrande dekor och skyskrapornas blanka framtidstro.  Trä, betong, plåt, tegel, lera. Kläderna säger mycket om personligheten men man ska inte vara säker. Det har hänt mer än en gång att jag tagit fel. Trott att den illasittande rocken inte skulle  ha så mycket att visa upp. Och så har jag trätt innanför och upptäckt en skatt. Vilken lycka!

Ja, hus kan ha en själ. Liksom platser. När jag färgsätter försöker jag finna platsens själ. Få dem som bor eller arbetar där att bli en del av den nutida själen. Precis som årsringarna på ett träd. Att få sätta sin prägel på sin tid i huset. Men att se till de årsringar som varit, och de som kommer.

1. Lyssna av

2. Behandla huset med respekt

3. Varsamma förändringar

4. Älska ditt hus så kommer det att älska dig

Ett hus jag blev överväldigat förälskade  i då jag arbetade med byggnadsinventering inför en försäljning. Året var 1996 och platsen Alsen i Jämtland. Vad som hänt med huset vet jag inte men jag kan fortfarande drömma om det.

Ett hus jag blev överväldigat förälskade i då jag arbetade med en byggnadsdokumentation inför försäljning. Året var 1996 och platsen Alsen i Jämtland. Vad som hänt med huset vet jag inte men jag kan fortfarande drömma om det. Precis som andra drömmer om nya bilar och att vinna högsta vinsten! Det är så vackert att jag blir stum inför skönheten.

20

okt

Lekfull färgsättning

En till kyrkobild från Chiloé får plats i dagens inlägg. Kyrkan i Castro går att beskåda som en guldig bakelse med lila accenter och dekor av mönstertryckta plåtdelar i flera modeller. Skönt pampig med lekfull touch. Eller vad tycker du?

Olika ockragula nyanser möter lila partier i härlig mix.

Olika ockragula nyanser möter lila partier i härlig mix.

20

okt

Det här med wabi sabi

Jag läser Annina Rabes artikel ”Vårda skavankerna och lev nu” (publicerat i  Sköna hems tidning Skapa stilen 2009) som handlar om begreppet wabi sabi. Ett begrepp  som blivit så omskrivet det sista året men som funnits i flera hundra år som livsfilosofi. Jag tänker på hur jag förhåller mig till det och kan bara återigen konstatera att jag värjer mig för att passa in i ett ”fack” eller sälla mig till en specifik grupp. Det får mig att känna mig låst och ger inte utrymme för att helt vara den jag är.  Det jag läst om wabi sabi är dock helt och hållet jag med de kärnvärden som jag alltid vurmat för; enkelhet, tingens värde och varsamheten om det vi har. Att det som jag har närmast hjärtat ska reduceras till en trend med ett japanskt namn känns främmande. Vilket också artikelförfattaren ser som en risk. Att, citat  ”risken är förståss överhängande att wabi sabi blir ännu en trend bland alla andra som vi frustrerade västerlänningar gärna tar till när våra liv blir oss övermäktiga”.

Som byggnadsantikvarie och naturmänniska i själ och hjärta med en förkärlek för friluftsliv faller det sig naturligt att ha samma ledord som de  wabi sabi sägs representera. Det är nog inte krångligare än så. När vi var ute och grillade pannkakor i ett sandtag (!) förra helgen hittade barnen ett trasigt  uppläggningsfat på fot i klarblått pressglas. I två delar och med saknade bitar står det nu på vår byrå och är fylld med porslins skärvor i blått och vitt som vi hittat nedgrävda i vår trädgård. Vackert i sin bräckliga existens och med härliga minnen från pannkakor med blåbär och sirap.

Apropå wabi sabi och Kulörs motto ”Skönhet i det ej perfekta” vill jag knyta an till kyrkorna på ön Chiloé i södra Chile som är upptagna på Unesco´s världsarvslista. Jag reste runt där för några år sedan då jag bodde i Chile och upplevde något magiskt. Ett 60-tal kyrkor finns att beskåda runt om på ön och 16 av dem är världsarv. De är så vackra att det nästan gör ont att titta på dem. De får representera min syn på wabi sabi. Wabi sabi real life, liksom 🙂

Besöker du Chile och har möjlighet att resa söderut så missa inte dem. Läs mer här: Kyrkorna på Chiloé

Träkyrkorna är ofta klädda med plåt och bemålade i allsköns färger.

16

okt

Vilken färg har din dörr?

Vem är du idag? Vilken färg vaknade du upp till? Tänk om man kunde välja vilken dörr man ville passera in igenom varje gång man ska göra något viktigt. Den vackra, genomarbetade och omsorgsfullt valda. Bemålad i en färg som sjunger en välkommen-in-lov. Eller den tröga, gnisslande och svartmålade porten som bara känns hotfull att stiga in igenom.

Vad betyder färg och hantverk egentligen? En del tänker att det bara är kostnadskrävande och energislösande att lägga vikt på detaljer. Jag menar att detaljer och färgval speglar din personlighet, ditt företags värderingar och samhällets omsorg. Beroende på objekt.

Vilken färg har du på den dörr du går in och ut igenom varje dag?

Bilden är tagen under en resa i Tunisien för några år sedan. Jag har ett lager bilder på dörrar och portar. De säger så mycket om vem som bor där. Vad tänker du om dessa dörrar? Vilka bor här? Nån som gillar AIK i dörren längst bort kanske?

De blå dörrarna är en tradition som återfinns i fler länder längs medelhavet. Den blå färgen symboliserar bland annat renhet och ordning. Vilket är en av anledningarna till att vi gärna har blått (och vitt) i kök eller badrum. Flugor och andra insekter sägs fly blått varför man målar blått kring fönster och dörrar för att hålla dem ute.

Vilken färg har din dörr? Min fredagsdörr är vit. För jag väntar på snön som är lovad hit idag. Välkommen snö!

Vilka bor här? Och varför har de valt de färger de valt?

Vilka bor här? Och varför har de valt de färger de valt?

16

sep

Jugentgrönska

När jag ändå håller på att propagera för mer konst på fasader kommer jag att tänka på denna fasad i Barcelona. Ett nybyggt flerfamiljshus har dekorerat sin fasad som vätter in mot innergården i ett jugentmotiv som böljar sig uppför väggen.  Liksom bouganvillan böljar sig upp på spaljegångens tak. Vackert i sin enkelhet. Dessutom blommar det även på vintern! Nåt att ta efter här på våra kallare breddgrader kanske? Vi behöver skönheten i det slingrande då kylan och mörkret sänker sig.

Jugentmönster med frosttålig grönska

Jugentmönster med frosttålig grönska