25

nov

Kärleken till växthus

I måndags besökte jag Alsta trädgårdar och vilken underbar syn jag mötte! Kreativt skapande, en stor portion händighet blandat med humor och kärlek till handens verk har där bildat en upplevelsemiljö för alla sinnen. Nu är det stängt för säsongen men skönheten i det nedvissnade, multnande och avstannade viskade i mitt öra att detta måste vara ett helt unikt besöksmål på sommaren.

Per och Margareta Palmén som driver stället firar tioårsjubileum nästa år. De har ägt Alsta trädgårdar längre än så men det är jubileet för trädgårdsmiljön i dess nuvarande form. Till jubiléet har vi tillsammans kokat ihop ett fint färgrecept som alla besökare ska känna sig lockade att ta del av. Bestående av kurser, föredrag, utställningar och rådgivning – allt under temat färg!

Förutom att jag kommer att få äran att erbjuda deras kunder både information och inspiration att använda färg mer och oftare genom just kurser, föredrag och rådgivning så har jag äntligen fått mitt växthus jag alltid drömt om. Ända sedan jag var liten har jag pratat om ett växthus och jag har drömt och planerat men aldrig kommit till skott. Som hängiven trädgårdsamatör har jag haft trädgårdar på balkonger, terasser under åren utomlands, kolonilott under några år och så nu en egen trädgård från 1920 att förvalta och älska. Men, växthuset har låtit vänta på sig. Tills nu.

Nåja, det är ju inte mitt och jag har det ju bara till låns. Men, jag kommer att duka upp en förföriskt sinnligt och aptitretande bord kring temat färg som ska stå i deras miljö under nästa vår,sommar och höst. Allt för att underhålla, entusiasmera och inspirera Alsta trädgårdars besökare.

Den 1 april är bordet uppdukat. Du hälsas härmed varmt välkommen!

Mina drömmars växthus

Mina drömmars växthus

Av Joanna den 25 november 2009 klockan 16:10 | Kategorier: Inspiration, Kurser och workshops, Natur

Kommentera

20

nov

Stadsdekor – om att synas i vardagsbruset

Som nybliven delägare till en butikslokal mitt i stan funderar jag för tillfället på hur man ska synas och ”sticka ut” i stadsbruset. Jag har aldrig varit en älskare av svulstiga manövrar utan gillar det vackert sublima med glimten i ögat. Hur ska man då göra? Jag som arbetar efter devisen att färgsättningar ska kännas som en smekning för ögat. Hmm!

I Helsingör fotade jag detta trappsteg i somras. Gillar det verkligen. Mer sånt! Och gärna mindre av skrikiga skyltar som säger samma sak. Har en idé om hur vi lekfullt ska synas i stadsrummet. På ett annorlunda och humoristiskt sätt. Men det behåller jag för mig själv tills det syns på stan. 😉

Önskar alla en härligt färgstark helg. Här väntar pysselafton på söndag med vänner. Funderar på färgtema. Bara jobba i blått och silver, eller nåt…

Jag skulle önska att man arbetade mer med markdekor. Det är så härligt att se budskap och dekor som det är tillåtet att gå på.

Jag skulle önska att man arbetade mer med markdekor. Det är så härligt att se budskap och dekor som det är tillåtet att gå på.

Av Joanna den 20 november 2009 klockan 10:23 | Kategorier: Byggnader, Vår omgivning | Taggar: , , ,

Kommentera

19

nov

Kyrkomålningar

När jag var liten hojtade jag till när familjen körde förbi en kyrka: -Stanna, jag vill titta! Riktigt vad det var som fascinerade mig som åttaåring vet jag inte men det sitter fortfarande i. Idag är det lugnet och skönheten som finns i kyrkorummet som jag älskar. Ofta stannar jag bara för att andas lite frisk luft, få sträcka på benen och för att få lite vackert för ögat som omväxling från motorvägens raka sår i landskapet.

I somras var familjen på väg upp till Dalarna i riktning mot Enköping när jag såg skylten Härkeberga kyrka: -Stanna, jag vill titta! Det är ju en av kyrkomålaren Albertus Pictors mest välbevarade kulturarv. Detta måste jag bara se! Och vilken syn sen. Vilken fröjd för ögat.

VI möttes av en slät enkel kyrkofasad vackert placerad i kulturlandskapet. Väl inne slår prakten och bildrikedomen emot oss som en värsta sortens Hollywoodfilm om jordens undergång. Ni vet en av de där som blivit så vanliga efter det som skedde den 11 september i New York. Nåja, jag fick en sådan association när jag ramlade in i bildskatten.

Albertus Pictor bemålade våra kyrkor från Sörmland upp till Norrbotten med flest jobb i Upplandstrakten. Han var verksam under slutet på 1400-talet och närmare 30 kyrkor smyckades av honom och hans lärljungar . Som en av Sveriges allra största inom svensk konsthistoria har man i Sverige firat att det var 500 år sedan han gick ur tiden.

Ännu återstår programpunkter ur jubileumsårets kalendarium.

Några tips i vardagen:

  • Gör ett avbrott och besök en kyrka
  • Njut av tystnaden, skönheten och historiens vingslag
  • Titta extra på de omsorgsfullt dekorerade utsmyckningar som finns omkring dig
Färg- och mönsterprakt!Tänk att detta har funnits sedan 1400-talet.

Färg- och mönsterprakt!Tänk att detta har funnits sedan 1400-talet.

Ödesmättat.

Ödesmättat.

Omsorgsfullt utsmyckade detaljer på de mest oväntade ställe.

Omsorgsfullt utsmyckade detaljer på de mest oväntade ställe.

Av Joanna den 19 november 2009 klockan 14:16 | Kategorier: Byggnader, Inspiration, Vår omgivning | Taggar: , , , ,

Kommentera

18

nov

Färgkurser i Stockholm

Nu har det blivit klart att Kulör kommer att hålla inspirerande färgkurser för tidningen Gård & Torps läsare med start i början av nästa år. Det ska bli jättekul att nå dem som läser tidningen eftersom jag tänker att de värdesätter om varsamhet och respekt för husens historia vilket är själva grundstenen i Kulörs verksamhet. Jag vill samtidigt få in ett lekfullt och tillåtande förhållningssätt eftersom jag anser på att våra boendemiljöer är tänkta att hysa även de nutida årsringar som ägarna vill lägga till.

Mer information och inbjudan kommer i nästa nummer av tidningen Gård & Torp som utkommer den 1 december samt på tidningens hemsida. Men titta redan nu in på webbplatsen och samla på dig information om hur du ska gå vidare med dina husfrågor. Här finns mycket att lära! Bland annat en färgsättningshistorik för den intresserade. Läs här!

Tidning som erbjuder information, inspiration, tips och råd, kurser och produkter - allt för huset!

Tidning som erbjuder information, inspiration, tips och råd, kurser och produkter - allt för huset!

Av Joanna den 18 november 2009 klockan 20:11 | Kategorier: Kulör, Kurser och workshops | Taggar: , , , , , , ,

Kommentera

18

nov

Skogsgrön underskön ateljé tar form

Jag är så lycklig! Den butik jag sett i mina drömmar har nu ramlat ner mitt framför mig och kontrakt är skrivet! Den 1 januari 2010 öppnar en skogsgrön ateljé med färg och formupplevelser! Jag och min kollega Sarah Hägg som är trädgårdsmästare och fotograf med företaget TILIA Konsult kommer där att skapa ett helhetskoncept kring våra miljöer. Jag med färgen på paletten och Sarah med växterna som redskap och båda med miljö som kärnfråga. Vi har båda liknande tänk kring att ”läsa av alla årsringar”. Som jag skrivit tidigare så läser jag av husen och dess historiska ”ringar”. Nu har arbetet inletts med att göra detsamma med människorna som bebor husen. Mer om det senare. Vi har båda utbildningar som genomsyras av att värna om kulturmiljöer och älskar båda att arbeta med människor. Vilken kombination! Som krydda på moset har vi båda bott och arbetat utanför Sveriges gränser; Sarah i Vietnam och jag i Panama och Chile, dessutom är vi inflyttade Norrköpingsbor. Vi är alltså vana att se med nya ögon på vår omgivning och det kommer vi att dra nytta av.

I denna ateljébutik kommer vi att erbjuda kurser & workshops, rådgivning och produkter i en inspirerande och kreativ miljö sprungen ur den svenska naturen.

Redan nu har vi en lång lista på miljöer vi vill arbeta med. Ingenting är omöjligt och att vi behövs, det är helt klart när man ser sig omkring på stan. Det finns så mycket att göra för att försköna vår omgivning genom att göra dem mänskligare, varmare och behagligare att vistas i. Eller som jag brukar säga: -en god färgsättning ska kännas som en smekning för ögat!

Arbetet med att skapa den skönaste grönaste miljöupplevelsaateljén har inletts. Välkommen att träda in! Vi ska bara fixa i ordning, måla och göra det bekvämt först. Men snart så…

I den kraftigare gula jugentbyggnaden kommer vår ateljé att ligga. Jag har förövrigt färgsatt fasaderna i kv Pelikan som ligger på Drottninggatan/Knäppingsborgsgatan centralt i Norrköping.

I den kraftigare gula jugentbyggnaden kommer vår ateljé att ligga. Jag har förövrigt färgsatt fasaderna i kv Pelikan som ligger på Drottninggatan/Knäppingsborgsgatan centralt i Norrköping.Tidogare smutsigt bruna med svart tak och ny ljust färgsatt som bättre stämmer överrens med de "ringar" som huset har längst in. Ursprunget.

Vacker lokal med skyltfönster, dörr och inredning bevarat i jugentoriginal.

Lokalen är så vacker med skyltfönster, dörr och inredning bevarat i originalutförande. Liten men naggande god. I januari slår dörrarna upp!

Av Joanna den 18 november 2009 klockan 12:02 | Kategorier: Kulör, Kurser och workshops | Taggar: , , , , , ,

Kommentera

15

nov

Kan ett hus ha en själ?

Och vad menas med det i så fall? Jag har alltid utgått ifrån att hus har någon sorts själ, jag har väl aldrig riktigt gått ner på djupet och verkligen formulerat vad jag menat. Det är med vördnad och respekt jag närmar mig en äldre byggnad. Jag kliver försiktigt innanför tröskeln och lyssnar av huset. Jag brukar säga att jag ”läser av” huset. Titta efter spår och letar efter märken som visar på vad som hänt, vilka förändringar som skett och hur årsringarna har byggt på lager av historia. Jag lyssnar av huset. Lägger örat tätt intill och önskar att det vill förtälja mig dess livsöden. Låta mig komma nära. Bli förtrolig.

När jag köpte mitt hus kände jag ett ansvar att förvalta huset.  Inte gå på med ”stora släggan” och förändra på en gång. Ungefär som man närmar sig en ny kärlek. Med nyfikenhet att ta reda på vem det är, med respekt för den andres egenskaper, med vördnad för dennes erfarenheter . När jag lyssnar av hus gör jag på samma sätt. Och precis som med kärlek så byts den första tiden ut mot vardag och då handlar det om att stå emot önskan om att göra om. Önskan om att få det exakt som man vill. Viss ska det vara ok att ge och ta. Men det måste vara på bådas premisser. Om jag ändrar lite på det så kan väl du möta mig med det? Liksom.

Kärleken till hus. Var kommer den ifrån? Såsom andra älskar glass eller tekniska prylar älskar jag hus. Alla sorter. Små lådor, stora vrålåk i lyxförpackning, underjordiska transportfar, torpen i ödebygden, funkishusens raka linjer, jugenthusets slingrande dekor och skyskrapornas blanka framtidstro.  Trä, betong, plåt, tegel, lera. Kläderna säger mycket om personligheten men man ska inte vara säker. Det har hänt mer än en gång att jag tagit fel. Trott att den illasittande rocken inte skulle  ha så mycket att visa upp. Och så har jag trätt innanför och upptäckt en skatt. Vilken lycka!

Ja, hus kan ha en själ. Liksom platser. När jag färgsätter försöker jag finna platsens själ. Få dem som bor eller arbetar där att bli en del av den nutida själen. Precis som årsringarna på ett träd. Att få sätta sin prägel på sin tid i huset. Men att se till de årsringar som varit, och de som kommer.

1. Lyssna av

2. Behandla huset med respekt

3. Varsamma förändringar

4. Älska ditt hus så kommer det att älska dig

Ett hus jag blev överväldigat förälskade i då jag arbetade med byggnadsinventering inför en försäljning. Året var 1996 och platsen Alsen i Jämtland. Vad som hänt med huset vet jag inte men jag kan fortfarande drömma om det.

Ett hus jag blev överväldigat förälskade i då jag arbetade med en byggnadsdokumentation inför försäljning. Året var 1996 och platsen Alsen i Jämtland. Vad som hänt med huset vet jag inte men jag kan fortfarande drömma om det. Precis som andra drömmer om nya bilar och att vinna högsta vinsten! Det är så vackert att jag blir stum inför skönheten.

Av Joanna den 15 november 2009 klockan 21:56 | Kategorier: Byggnader, På resande fot, Uncategorized | Taggar: , , , , , , , , ,

Kommentera

13

nov

Rött

får vara dagens färg. Jag lever i en färgvärld och sätter ofta färg på känslotillstånd, företeelser omkring mig eller upplevelser. Dagen är alltså röd. Varför då? Jo, det är fredagen den 13:e. För många betyder det olycka, rädsla och fara. Från filmens värld kommer begrepp som död och blod att läggas till vår vidskepliga historia kring detta datum. Vilken färg har då dessa ord? För mig är det självklart att dagen är röd.

Rött signalerar fara, stopskyltarna är röda och de farliga bären och svamparna i skogen är röda. Brandbilarna som måste komma fort fram är röda och en röd lampa signalerar att något är fel eller att man ska stanna. Det röda står för det dramatiska och teatrar har av tradition haft röda ridåer som markerar dramats början och slut.

Hatets och aggressionens färg är röd. Det röda skynket som tjurfäktaren viftar framför tjuren för att mana till attack är rött och vi använder oss av rött för att beskriva starka känslor som ilska och frustration. Men rött är också kärlekens färg. Passionens färg och den färg som kvinnor smyckar sig med för att framhäva sin kvinnlighet; nagellack, läppstift och den röda klänningen. Mannens röda slips däremot signalerar makt och den romerska kejsaren bar purpurfärgad mantel för att visa på sin storhet. Rött står för uppror, krig och attack. Röda mössor, röda skjortor och röda fanor har alltid använts för att markera anfall och seger.

Rött är en stark färg som inte går någon förbi. Ögat noterar omedelbart det röda och när man färgsätter ska man vara medveten om hur det röda påverkar. De röda fondväggarna har varit populära som en inredningstrend. Det kan komma sig av att vi söker föra in värme i våra (ofta väldigt ljusa) hem. För rött signalerar ju också värme och gemenskap. Julens och festens färg är röd. Vi dukar bordet ed röd duk, vi viker röda servetter och till galapremiärer bjuds besökaren in på den röda mattan. Välkommen in. Hallar målar vi i Sverige gärna röda. För att välkomna in i hemmets och familjens inre. Det blodröda, hjärtat som slår, närhet och gemenskap.

Ta fram det röda idag och sätt färg på novemberfredagen. Bestäm själv vad det röda betyder för dig, just idag!

Signalerar fara!

Signalerar fara: ät mig ej!

Rött: hjälp!

Rött: hjälp!

Tradition, lugnt, tryggt, familjens hjärta.

Tradition, lugnt, tryggt, familjens hjärta.

Av Joanna den 13 november 2009 klockan 11:10 | Kategorier: Färg - associationer, Kulör | Taggar: , , , ,

Kommentera

12

nov

Begreppet ”mäta in färg”

Vad betyder nu det? Det är många människor jag möter i mitt jobb eller privat som frågar vad jag arbetar med och som inte vet vad begreppet ”mäta in färg” betyder. Det handlar enkelt förklarat om att beskriva färgens egenfärg, det vill säga den färg som är ytans mätbara kulör. Oavsett vem som betraktar eller i vilken situation det görs ska man kunna ange kulörens färgkodnummer, eller så nära det bara går. En kulör som betraktas en regnigt mulen novemberdag ska kunna mätas in till samma färgkodnummer en solig januaridag i gnistrande snölandskap.

Den uppfattade färgen kan vara en helt annan än den inmätta. Detta beroende på en rad olika faktorer som påverkar hur vi upplever färgen. Mer om det en annan gång.

Man kan mäta in färg med hjälp av NCS färgkoder i block som på bilden nedan, med hjälp av mindre eller större NCS färgprover (det finns olika varianter) eller med hjälp av en digital kulörmätare. Den senare är ett hjälpmedel som passar fint för många ändamål men hitentills har jag valt att arbeta ”traditionellt” för att hela tiden låta ögat jobba för att finna likheter. Jag brukar säga att får jag ett uppdrag att mäta in ett hundratal byggnader, ja då tar jag och använder en kulörmätare för att förenkla och snabba på inmätandet. Men så länge jag använder blocket så blir jag skickligare och skickligare på att snabbt hitta rätt prover.

Sen är det ju så himla roligt också! Lite som ett detektivarbete. Vem ska hitta den rätta färgen först? Min dotter är snabb, men jag är snabbare…

Hitta egenfärgen med hjälp av NCS block

Hitta egenfärgen med hjälp av NCS block

Av Joanna den 12 november 2009 klockan 16:20 | Kategorier: Kulör | Taggar: , , , ,

Kommentera

09

nov

Välkommen färgrika november

November månad, en månad som av de flesta i vårat land associeras till regn och grådis. Novembergrått, novembermörker, novembertrötthet.

Jag ser mig omkring där jag står. Än har ögonen inte riktigt vant sig. Barnen har sprungit i förväg, glada att äntligen komma ut i skogen, bort från helgstädandet och det instängda. Det tar alltid en stund innan ögonen ställer om. Innan stressen som gör dem halvseende ger plats för lugnet och reflektionen. Alla människor som tänker att novembernaturen är gråbrun. De har inte tagit på sig ”färgglasögonen” och gett sig ut på jakt. På jakt efter vaddå? Jo, efter de verkliga färgerna som finns därute. Novembers färgsprakande verklighet.

Det jämnt novemberbruna börjar sakta tonas bort och fram träder den ena skönheten efter den andra. Under min promenad en bit efter den övriga familjen plockar jag korgen full av färgerna de missat i sin jakt efter svamp, älgar och skogstroll. Vackra höstlöv i toner från mörkaste rött till ljust mjukgult. Bitar av mossa som rymmer hela färgspektrat från kallt isblått till mörkt skogsgrönt där glittrande limenyanser tittar fram. Barkbitar sotigt svarta som natten och det svenskaste nävervita man kan tänka sig. Korgen fylls sakta på.

Då kommer vi till en stig som är ett eldorado för den bärkunnige. Barnen frågar: -kan man äta det bäret, får man smaka? Jag plockar och tar hem. Stora blekblåbäska slånbär pryder bladlösa buskar, nästansvarta vattninga blåbär på marken intill. Uppe i träden dignar grenarna av julröda rönnbär som frosten gjort perfekta att göra gelé av. Sen hittar vi dem. Barnen ser dem först. Mamma, titta vilka vackra! Vad är det? Jaa, vad är det? Bärblommor i ceriseorange som klockar sig i massor på raka kvistar. Har aldrig sett dem förut men blir helt förälskad. Vilken färgkombination! Var det inte nåt sånt jag såg i en inredningstidning för ett tag sedan? Helt underbart! Påminner de inte lite om japanska palats?

För att se färgprakten i skogen ska du:

1. Ge dig ut i naturen och andas några djupa andetag för att sedan bara tillåta dig att vara. Stressa av.

2. Stanna upp, gå nära, plocka upp och titta närmre. Ta gärna med hem för att där verkligen se vilka färger det finns därute.

3. Kisa. Inte för mycket för då blir allt bara ännu gråare än det var när du var på väg ut. Kisa lite lagom och låt vissa färger få träda fram.

4. Fotografera. På ett fotografi kan du fånga det du annars inte ser.

5. Leta efter en specifik färg. Till exempel rött. Plocka med dig allt du ser lite rött i och studera det noga. Nästa gång gör du likadant med blått eller gult. Du kommer att bli förvånad.

6. Öva dig i att se färgerna. Det är som med allt, man måste öva, öva, öva.

7.  Njut av färgprakten. Även november månad är full av färg!

Så vackert, men vad där det?

Så vackert, men vad kan det vara månntro?

Av Joanna den 9 november 2009 klockan 13:34 | Kategorier: Inspiration, Natur, Vår omgivning | Taggar: , , , , , , , , ,

Kommentarer (2)

03

nov

Cikoriablått

handlade det en del om igår när jag var på ett föredrag av färgstarka Wanja Djanaieff som talade på Folkets hus i Rejmyre. Vilken inspirationsinjektion hon gav oss! Med mycket humor och värme pratade hon om sin passion för hantverk och kvinnokraft. Wanja har varit drivkraften bakom kvinnokollektivet Näsduken på Gotland som under 14 års tid skapade textila produkter med lokala råvaror och lokal handkraft som grund. Allt presenterat i en miljö som andades genuin kärlek till den egenskapade och nära. Handplockade blommor på bordet vid de hemgjorda pajerna och salladerna som såldes i caféet intill butiken med cikoriablå (och en mängd andra färger) mattor, handdukar, grytlappar och annat för hemmet.

Wanja återkom flera gånger till hennes devis att det inte finns några måste och inga regler för vare sig hur man får göra eller hur något måste vara. Vilket är precis vad jag försöker förmedla till mina barn och leva efter själv. Antar att det har med mina utlandsår och resor i kombination med entreprenörsanda och nyfikenhet som får mig att känna så starkt för dessa tankegångar.

Med traditioner, sägner, ordspråk och lokalt förankrade företeelser som ursprung har hon under sina yrkesverksamma år skapat en mängd mönster, scenografier, utställningar och lett projekt som utvecklat det vi alla bär inom oss; den egna kreativitetet. Tack Wanja för det!

Länge leve kreativiteten och det fria skapandet utan givna ramar!

Wanja Djanaieff i grönskan med all dess kreativa kraft

Wanja Djanaieff i grönskan med all dess kreativa kraft

Av Joanna den 3 november 2009 klockan 10:33 | Kategorier: Inspiration, Kurser och workshops | Taggar: , , , , , ,

Kommentarer (3)