handlade det en del om igår när jag var på ett föredrag av färgstarka Wanja Djanaieff som talade på Folkets hus i Rejmyre. Vilken inspirationsinjektion hon gav oss! Med mycket humor och värme pratade hon om sin passion för hantverk och kvinnokraft. Wanja har varit drivkraften bakom kvinnokollektivet Näsduken på Gotland som under 14 års tid skapade textila produkter med lokala råvaror och lokal handkraft som grund. Allt presenterat i en miljö som andades genuin kärlek till den egenskapade och nära. Handplockade blommor på bordet vid de hemgjorda pajerna och salladerna som såldes i caféet intill butiken med cikoriablå (och en mängd andra färger) mattor, handdukar, grytlappar och annat för hemmet.
Wanja återkom flera gånger till hennes devis att det inte finns några måste och inga regler för vare sig hur man får göra eller hur något måste vara. Vilket är precis vad jag försöker förmedla till mina barn och leva efter själv. Antar att det har med mina utlandsår och resor i kombination med entreprenörsanda och nyfikenhet som får mig att känna så starkt för dessa tankegångar.
Med traditioner, sägner, ordspråk och lokalt förankrade företeelser som ursprung har hon under sina yrkesverksamma år skapat en mängd mönster, scenografier, utställningar och lett projekt som utvecklat det vi alla bär inom oss; den egna kreativitetet. Tack Wanja för det!
Länge leve kreativiteten och det fria skapandet utan givna ramar!
Wanja Djanaieff i grönskan med all dess kreativa kraft
