Vilket underbart roligt jobb jag har! Bygga en utställning utan att veta hur slutprodukten ska se ut. Bilen full av alla ingredienser jag vill ha med, plus lite till; snäckor, frön, kryddor, material från trädgården, glasburkar, silverfat, penslar, kritor, tidningar, lim och så färgpigment i massor. Jag kommer fram till Alsta trädgårdar och sätter igång med byggandet. Fram växer ett laboratorium, en kreativ plats där det skapas färgpoesi utifrån allt som står att hitta utanför dörren; mossa, bark, färgprover, allt om vartannat i en härlig blandning.
Jag ställer upp allt i färgordning. Burken med förra sommarens nässlor intill pigmentet Grönjord från Verona. Höstens kastanjer samsas med den Brända Umbran. Snäckan från sommarens paddletur ligger framför den underbart knallblå Ultramarina pigmentflaskan. På bordet ställer jag den gamla vågen jag fått från svärmor. Där vägs en blanding av gröna pigment och garnnystan i olika sköna kulörer. Vad det ska bli i slutändan kan man inte veta.
Ett fågelbad i betong jag hittar blir en perfekt mortel för den färg som ska blandas till. Kryddor och pigment, barnens sten jag lånat med mig agerar mortelsten. Vad ska allt detta bli? Snäckor från resorna utomlands passar ihop med pigmentblandingar som plockar upp rätt färgnyanser. Det är vackert så det gör ont. Har du tänkt på hur den stora snäckan skiftar i vattenbrynsviolett vid närmare syning? Titta noga, hela den är ju lila när man väl upptäcker det. Och ostronet visar sig vara djuphavsgrönt. Underskönt.
I taket hänger grenen från vår vackra rönnsumak som gick av i vintras. Ur den har det börjat växa pennor! Trädpennor i allsköns färger. Tänk vilken kraft ett träd har! Och där, ett fat där trädgårdens färger ligger och väntar på att få användas. plocka och njut. De är till för att du ska upppleva dess skönhet. Se dem.
Sist återstår kollaget. Jag älskar att sätta ihop kollage, har alltid gjort. Minns plötsligt när jag gick i högstadiet och gjorde ett stort kollage av saker jag hittade i skafferiet. Pasta, spagetti, ris och nötter av olika slag som jag limmade fast. Minns också att läraren som gett oss uppgiften inte var överförtjust. Antar att jag testade gränser även då 😉 Ler åt tanken när jag står där.
Nu börjar det bli klart. Så klart ett laboratorium nu någonsin kan bli. Här är det tänkt att skaparlusten ska stå över ordning och reda. Här ska man inspireras att själv gå ut och plocka in naturen. Leka med den, lukta på den, känna på den, uppleva den med alla sinnen.
Välkommen in!